
Jag kanske är part i målet eftersom jag är uppvuxen i Linköping. Men jag skulle nog inte ha skrivit ett inlägg i sådana här positiva ordalag 1980. Då hade Universitetet inte hunnit påverka staden så att man kunde känna någon storstadspuls här inte. Detta kunde också höras i dåtidens texter som de lokala punkbanden skrev om sin egen stad.

Idag har jag fått ett annat perspektiv till Linköping. Det är 20 år sedan jag flyttade därifrån och det har hänt otroligt mycket sedan jag bodde här. Då fanns endast ett fåtal krogar som sålde öl på gatan utanför men idag trängs dom överallt.

Domkyrkan som ska vara Sveriges näst största gör sig påmind överallt eftersom dess höga torn syns över slätten när man närmar sig Linköping. Men det är trots allt inte dit befolkningen beger sig på söndagar för gudstjänst utan de lättar sin ångest genom att shoppa bort den. Bredvid ett av miljonprojektområdena finns den åtråvärda köpstaden Tornby som erbjuder enorma parkeringsplatser och fler butiker än man trodde fanns.

På tal om miljonprojekten så finns det gott om områden runt Linköping där stadens växande befolkning skulle flytta in på 60 och 70-talen. Ryd, Berga, Skäggetorp och Lambohov är några av dessa. Det var helt enkelt jordbruksmark med tillhörande herrgårdar som fick bli den nya tidens statarområden. Så idag används Ryds Herrgård, Berga Slott, Lambohovs säteri till något helt annat än vad de en gång byggdes för.

Själva centrumkärnan i Linköping hålls ihop av flera torg. Gyllentorget, Trädgårdstorget och Stora Torget hålls ihop av en slingrande gågata där den köpstarke trivs bland affärer och boutiquer. På Stora Torget står den stora fontänen som är en staty av Folke Filbyter då han rider och letar efter sin sonson. Runt det stora vattenbadet finns själva Folkungaträdet i reliefer. Statyn stod klar 1927 och skapades av Carl Milles.



Mitt inne i staden finns ett konstgjort utomhusbad som delvis har simhallen som granne. Utomhusbadet har en stor bassäng och en ännu större badsjö med asfalterad botten. Den stora läktaren utmed bassängen kallades populärt för apberget när jag var liten och syftade på alla soldyrkare som låg där och ”apade” sig.


Det som är lite speciellt med Tinnerbäcksbadet, som detta heter, är att en mindre bäck med just namnet Tinnerbäcken är kulverterad under badet. Vill man njuta av den bäcken så får man ta sig några minuters promenad från badet mot Universitetssjukhuset där bäcken rinner längst dess ena kant.

Ett annat sätt att njuta av Tinnerbäcken är att gå ner till Stångån, som delar Linköpings centrum med stadsdelen Tannefors, och se hur den stilla rinner ut i denna.

Linköping och dess närområden är en gammal bebodd trakt. Detta gör att området är rikt på fornlämningar. Strax utanför Skäggetorp, mot Tift, ligger Östergötlands största och kanske märkligaste gravfält. Här blandas massa olika gravar från en mycket lång period. Och här finns till och med en domarring. Men för att uppleva denna måste man vara bra påläst för när du väl är framme så är uppmärkningen mycket dålig och det är svårt att veta vad som är vad.

Vill man se en betydligt större och tydligare domarring så åker man från Lambohov till Slaka. Här finns en domarring som består av flera mycket högre stenar och den syns tydligt från vägen.

Och så vad det detta med domkyrkan då. Det är ett måstebesök om du är i Linköping. Den är stor, vacker och sparsmakad. Intill kyrkan finns både länsbiblioteket, vars arkitektur är väl värd att se, samt Linköpings slott som härbärgerar den hemska historien om Linköpings blodbad. Så nästa gång du passerar Linköping på E 4:an så blinka och sväng av. I ett tidigare blogginlägg kan du läsa om fler intressanta besöksmål i Linköping såsom flygvapenmuseet, Valla och gamla Linköping.
Så var man tillbaka till barndomen då, tack för den!
Snygga bilder och bra text. Bra jobbat Konny och Monica!